Enligt D.Trump bör NATO-medlemmar anpassa sina försvarsinsatser till USA till 4 %

Under mötet med general Jens Stoltenberg den här veckan sa president Trump att tröskeln på två procent för försvarsutgifter som medlemsländerna har åtagit sig att respektera 2 var en mycket låg siffra, och att de hellre borde vara 4%. Som en påminnelse är denna ansträngning 4,63 % i USA 2018. Han förklarade också att länder som inte respekterar sina åtaganden skulle "behandlas", med särskild tonvikt på Tyskland.

Tröskeln på 2 % är, som vi redan har sett, en indikator som har sina egna gränser, och dess gränser är känsliga för det tyska fallet. I själva verket skulle Tyskland verkligen ha möjlighet att allokera 2 % av sin BNP till sina försvarsinsatser, det skulle inte ha kapaciteten att använda denna ekonomiska oväntade oväntade situation effektivt. Således, idag, med en försvarsbudget som motsvarar Frankrikes, är den operativa nivån för de tyska styrkorna mycket begränsad, i alla 3 arméer. 

Skälen är flera och måste alla åtgärdas innan arméns budget kan ökas effektivt:

  • De administrativa och juridiska begränsningarna när det gäller att tilldela kontrakt mellan de tyska arméerna och försvarsindustrin är för stora, vilket leder till förseningar och tjänsteavbrott.
  • Försvarets politiska ledning är, paradoxalt nog, alltför politiserad, och de begränsningar som det tyska parlamentet har infört för vapenprogram är ibland motstridiga mot det enklaste operativa uttrycket.

Men framför allt har Tyskland stått inför en mycket markant nedgång i födelsetalen i två decennier, vilket lett till en flagrant obalans i dess ålderskurva. När befolkningen fortsätter att åldras har yngre generationer den svåra uppgiften att kompensera för sitt låga antal med ökad produktivitet. Faktum är att Tyskland inte har råd att utöka sina väpnade styrkor numerärt över en relativt låg tröskel: inte bara skulle detta bli dyrt i form av budget, den tyska militären får mycket bra betalt för att kunna attrahera de rätta kandidaterna, utan varje soldat måste vara betraktas som en tillgång som inte producerar, och därför en nettoförlust av inkomst för balansen i den sociala modellen.

Tyskland skulle dock kunna bidra mer till Natos kollektiva säkerhet, eftersom många europeiska länder har demografiska reserver, men inte har medel att utrusta och träna dem ordentligt. Faktum är att Tyskland, liksom Frankrike eller Italien, skulle kunna öka sin försvarsinsats utan att destabilisera sin sociala modell, genom att förändra själva paradigmen för försvarsinsatsen.

Det är uppenbart att hanteringen av försvarsinsatsen baserad enbart på %BNP-indikatorn inte tillåter att denna typ av komplexitet tas med i beräkningen. Det skulle därför vara användbart att utveckla nya indikatorer, mindre publicerade, men mer effektiva politiskt, ekonomiskt och ur en operativ synvinkel.

För vidare

SOCIALA NÄTVERK

Senaste artiklarna